The soundtrack of MY life



Alltså, är det bara jag som är knäpp eller känns det ibland som att när ni sätter på en låt på ipoden och går omkring på stan så blir låten liksom soundtracket till din alldeles egna film? Låten passar liksom perfekt in med i vilken takt du går, å¨vilket humör du har just då...Eller?!? Snälla säg att det inte bara är jag som är helt knäpp i huvudet.

Imorse när jag stod å väntade på bussen så hände nånting skumt. Jag stod där i godan ro och väntade på bussen och var arg på det sjukt hemska vädret. Så gick det förbi en gubbe i typ 60 -års åldern, han granskade mig från topp till tå och så gick han förbi igen och gjorde samma sak och sen IGEN. Sen kom han fram till mig å tittade på mig igen, jag tog ur mina hörlurar och skulle kolla vad han ville då säger han : "Får man lov att bjuda fröken på någonting gott?" och så blinkade han till mig på ett sånt där snuskigt, äckligt gubbvis. FY, va äcklig han va, ush! Ungefär som när D skrattar sitt äckliga gubbskratt!

Konstig dag man har haft då!
Nu ska jag laga köttbullar och makaroner!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0