Smirres

---

Sitter här i min ensamhet. A är i dalarna och jag är heeelt ensam med två små katter. Skönt skulle jag tycka i vanliga fall men just nu är jag inte jättebra på att vara ensam, skulle behöva någon att bara vara med. Jag är helt ensam med mina tankar, jag har ingen aptit, vill bara inte äta och ja vad ska jag säga?
Är det någon som känner igen den där känslan att det är något som tynger en men man inte kan sätta fingret på vad det är? Jag vet inte, det kanske bara är jag som känner så ibland men så är det i alla fall. Ska bli skönt att åka till Stockholm och ladda batterierna lite. Träffa syster och bror, underbara flickorna å mina små favoritmurvlar. Mamma och pappa sticker iväg så dom får jag antagligen inte se men det får bli en annan gång, det är så synd om dom som bara reser hela tiden...

Dagen har i varje fall bestått av onödiga skolsaker, gruppdiskussion med en grupp som bara inte kan diskutera, en föreläsning om BRIS som absolut inte gav någonting och jag vet inte men, är det verkligen en bra idé att börja en föreläsning med orden "Det här kan ni läsa om på internet men i alla fall..." Då känner man ju bara direkt att "oookej det här behöver jag inte lyssna på" och så stänger man av. Men fick hänga lite med mina favvoklassisar så det var inte jättetråkigt i alla fall.
Sen var jag faktiskt på anställningsintervju och det gick jättebra, hon ville ge mig ett uppdrag direkt så det måste ju betyda något!

Nu ska jag tända ljus och mysa in mig i en filt och titta på The Holiday, min favorit muntra upp mig film.
Ha en mysig kväll.